Stenhuggaren arbetar med att forma grövre stenarbeten som: knott, trädgårdssten, inredning och utomhusmöbler, skulpturer och liknande konstföremål.
En övervägande del av de uppdrag som kommer in till en stenhuggare i dag handlar om gravstenar. Det kan även handla om: upprätningar, omslipningar, inskriptioner, tvätt av gravvårdar, restaureringar, omdubbningar med mera.
Stenhuggarens verktyg är bland annat: slagjärn, klubba och graveringsjärn. Stenhuggaren har haft en nästan oförändrad verktygsuppsättning från medeltiden in på 2000-talet. Att arbeta som stenhuggare är i första hand ett fysiskt arbete och det som räknas är den praktiska kompetensen.
Utbildningen till Stenhuggare är två år lång och består till 80 procent av praktiskt utövande av yrket på en lärlingsplats. Resterade tid genomförs teoretiska studier relaterade till ditt framtida yrke. Teorin genomförs i skolans fina lokaler på Vasagatan 46 i Stockholm, men går att följa helt på distans. Det innebär att det i praktiken går att genomföra hela utbildningen på annan ort, om du har en lärlingsplats i en annan stad än Stockholm.
För att anses vara behörig att antas till yrket Stenhuggare krävs, utöver grundläggande behörighet: