Kvalitetsarbete

Elevinflytande

Elevdemokrati innefattar både det formella inflytandet och det informella inflytandet över det egna lärandet. Det handlar om medbestämmande i saker som rör utbildningen generellt och medbestämmande i saker som rör just den egna skolgång och utbildning. I förlängningen handlar det om att vara förberedd för ett vuxet liv i ett demokratiskt samhälle.
Elevrådet diskuterar både frågor som rör utbildningen i sin helhet och frågor som är viktiga i varje elevs skolvardag. Det kan vara upplägg, rutiner, matsedel, traditioner, utvecklingsidéer m m. Elevrådet kontaktas också då skolans ledning eller personal behöver synpunkter och/eller hjälp i vissa frågor.

Skolan har lärlingsråd i vissa yrken men arbetar för att hitta en rimlig organisation för ett mer generellt programråd. Meningen i dessa råd är att diskuterar frågor som gäller utbildningen i stort samt frågor som gäller vissa inriktningar specifikt.

Vi tillämpar elevinflytande i den dagliga undervisningen vilket sker i samråd med aktuell lärare. Varje elev har stora möjligheter att påverka sin studiegång och det är framförallt i diskussion med utbildningssamordnaren och läraren som detta sker.

Föräldraråd

Skolan är mycket positivt inställd till samarbete med föräldrar vilka vi ser som en viktig del av gruppen vuxna i den arbetsgrupp som består av elev, föräldrar, utbildningssamordnare, lärare och handledare på arbetsplats. På skolan finns ett föräldraråd föräldrar, får ytterligare ett forum att diskutera, fråga och påverka. Föräldrarådet har en egen, oberoende organisation. Medel är avsatta för dess verksamhet.

Åtgärder och resultat 2006-2008
Under denna rubrik presenteras åtgärder som ägde rum under föregående läsår, d v s inte under det läsår som denna kvalitetsredovisning fokuserar.

Arbetslag

Skolans personal är från och med läsåret 2007/2008 organiserad arbetslag. Skolan hade inledningsvis 3 arbetslag där arbetslag 1-2 ansvarade för en årskurs på nationell nivå och arbetslag 4 ansvarade för individuella programmet, alla årskurser. Från ledningshåll sågs arbetslagen är en nödvändig organisation för att vår pedagogiska modell ska bli effektiv och positivt utvecklingsbar. Bland personalen fanns såväl positiv som mer skeptisk inställning inför införandet. I varje arbetslag utsågs en samordnare. Denna samordnare träffade skolchef och rektor en gång per vecka i Lagrådet. Arbetet i arbetslaget utvärderades vid halvårsskiftet med genomgående positivt utslag när det gäller själva arbetslagsarbetet. Däremot uttrycktes en oro för att kanalen mellan arbetslag och ledning inte fungerade tillfredsställande samt att de olika lagen skulle ge flera olika skolor. Under en utvärdering som gjordes i slutet av läsåret och som gällde hela skolans arbete framkom än starkare och mer positiva utttalanden kring organisationen av arbetet i arbetslag. Farhågorna från tidigare utvärdeing kvarstod dock.

En åtgärd inför läsåret 2008/2009 är att all personal, inte endast pedagogisk och gymnasieskolans, organiseras i arbetslag. Detta ger sammanlagt sex arbetslag där 1-3 famnar nationell nivå, 4 famnar individuell nivås alla årskurser, 5 famnar vuxenutbildningen och arbetslag 6 den tekniska och administrativa personalen. Därtill har varje arbetslag en tydlig arbetslagsledare vilken har genomgått viss utbildning inför uppdraget. Såväl arbetslagets, som arbetslagsledarens, ansvarsområden har tydligare defifnierats. Lagrådets möten kommer att läggas med längre intervall men med längre mötestid; detta för att hinna med insatser/reflektioner som beslutas under ett Lagråd men också att få längre tid under respektive Lagråd för att gå djupare in på olika områden.

Fördelning av läsämnen respektive verkstad/lärlingsplats.

Under läsår 2006/2007 läste år 1 med delade veckor, d v s man inledde veckan med antingen läsämnen eller verkstad för att sedan läsa det andra under veckans senare dagar. Tanken med detta var att de inte skulle komma för långt från de olika verksamheterna. Resultatet blev dock att det upplevdes mycket ryckigt och både svårföljt och svårplanerat. Under läsår 2007/2008 provades därför varianten att läsa varannan vecka läsämnen och varannan vecka verkstad/lärlingsplats. Detta upplevs som en mycket lugnare bas av såväl lärare som handledare på lärlingsplats där eleven då får gå igenom en hel arbetsvecka på ett bättre sätt.
Under förra och nuvarande läsår har eleverna på individuellt program år 2-3 haft en dag på skolan per vecka och övriga på lärlingsplats. Tanken med detta var att de skulle få en mer regelbundet återkommande kontakt med skolan. Nackdelen var dock att vid eventuell frånvaro behövdes flera veckor innan den kartlades som systematisk och innan då åtgärd sattes in. Vissa lärlingsplatser och vissa yrken har dessutom olika dagar som är lämpligare att vara frånvarande än andra. Resultatet blev att det blev många gruppbyten för elever som bytte yrke eller lärlingsplats. Under kommande läsår kommer vi att prova en modell där eleven kommer till skolan var fjärde utbildningsvecka för att sedan vistas tre veckor på lärlingsplats. Vi ser många fördelar med detta: flexiblare planering av den skolförlagda veckan vilket ger mindre sårbarhet och större möjlighet till UBL, större möjlighet att få gå in både på ett brett och ett djuplodande plan då det gäller tiden på lärlingsplats utan att bli bortryckt i ett arbetsmoment på grund av läsämnesdag, större möjlighet till umgänge med jämnåriga i och med möjligheten till flexiblare schema, större möjlighet i planeringen där en skolvecka kan rymma såväl upplevelse, reflektion och uppföljning m m.

Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning.

I och med hösten 2008 finns det möjlighet för våra elever på nationell nivå att delta i försöksverksamheten för gymnasial lärlingsutbildning. Detta är en följd av den pågående gymnasieutredningen och man planerar att inför detta ”tredje spår” i och med den nya gymnasiereformen 2010.
Skolan har ett antal platser till vilka man söker efter det att man är intagen och har påbörjat sin utbildning på nationell nivå. Skillnaden gäller antal kärnämnespoäng där man läser färre antal poäng med fördelen att man får mer tid på företag. Som skolan har planerat finns ingen större skillnad mellan programmen under år 1.

Skolan kommer att ha informationsträffar för intresserade under första delen av HT2008.

Föräldraråd

Redan under första verksamhetsåret uppmuntrade skolans ledning föräldrarna att sluta sig samman i ett föräldrarådet. Dock dröjde det till våren 2007 innan arbetet fick ordentlig fart. Föräldrarådet har en egen organisation och det finns avsatta medel för dess verksamhet. Skolans ledning har haft föräldrarådet som bollplank i vissa frågor och föräldrarådet har kommit med egna förslag såsom kontakt med Idrottlyftet(se nedan Idrott och hälsa) samt gjort oberoende undersökningar av t ex maten. Under vårterminen 2008 kan konstateras att arbetet har avstannat något. Skolans ledning avser att kalla till möte för att se vad vi kan göra för att stödja och stimulera detta arbete som vi värdesätter så högt och som medför betydande kvalitet genom såväl granskning som nya perspektiv på verksamheten.

Skadegörelse och stölder

Under första läsåret var vi förskoande från skadegörelse och större stölder. Detta förändrades dock under läsåret 2007/2008 då vi drabbades av ett antal större stölder och en ökad andel skadegörelse. Precis som i samhället i övrigt så är det bara ett fåtal personer som ägnar sig åt denna typ av verksamhet som sedan drabbar så många icke-skyldiga. Vi vill ha ett öppet och tryggt klimat i skolan där ingen ska vara orolig för vad som sker i skrymslen och vrår och där ingen heller ska få lida för vad annan person ställt till med. Efter diskussion i elev- och personalgrupp beslutades det att kameror skulle sättas upp. Eleverna var mer positiva till kameror än personalen. Detta kan dels förklaras med en attitydförändring i samhället, dels med att eleverna är primärt den grupp som får lida av misstänksamheten kring vad ett fåtal har utfört. Inspelning och hantering av material följer gällande lagar.

Utvecklingssamtal och andra samtal.

I denna utbildning är utvecklingssamtalet bara ett i raden av samtal. Föregående läsår har eleven givits dels det förordade utvecklingssamtalet hållt av läraren, dels ett kartläggningssamtal hållt av utbildningssamordnaren. Under första verksamhetsåret bidrog detta till förvirring kring vad som avhandlades var och kommunikationen mellan samtalarna fungerande inte fullt. Under förra läsåret då personalen organiserats i arbetlag fungerade kommuinikationen bättre och emellanåt var också utbildningssamordnaren med på utvecklingssamtalet. Dock blev det mycket upprepningar och förvirring hos både elever och föräldrar gällande samtalen och dess nödvändighet. Under höstterminen i år 1 kommer vi därför att pröva en sammanslagning av dessa samtal vilken vi kallar för kartläggande utvecklingssamtal. Vi tror att detta ger en större tydlighet för elev och förälder genom att ge ett samtal som då får mer tid i anspråk och större dignitet än två mindre.

Verkstäder

Fler. Modifierade: metall/vvs + läder.

Fördelar och nackdelar med skolans upplägg.

Skolan kan genom sitt upplägg erbjuda utbildning i ett hundratal yrken vilket ger en otrolig bredd, men skolan är samtidigt beroende av tillgången på företagsplatser samt av branschernas inställning för placering i olika yrken. Av detta följer att vi inte kan garantera eleven en företagsplats i ett specifikt yrke. Detta kan av enskilda elever upplevas som en frustrerande realitet då man upplever sig ha beslutat sig för ett yrke. Eftersom skolan inte kan färdigutbilda i sina verkstäder så kan detta innebära att eleven får byta skola för att på så sätt få sin utbildning i skolverkstad. När det gäller mycket speciella yrken, där det inte finns annan gymnasieutbildning, får eleven helt enkelt tänka om. Fördelen ur ett arbetsmarknadsperspektiv är här att en marknad/bransch löper mindre risk att bli mättad; nackdelen ur samma arbetsmarknadsperspektiv är att man riskerar att förlora eventuella begåvningar på området som aldrig ges tillträde.
Eftersom eleven följer lärlingsplatsens tider är det mycket viktigt att tänka igenom att denna utbildnings upplägg ger långa och intensiva skoldagar. Dagarna på skolan är komprimerade med minsta möjliga antal håltimmar. Till detta kommer att dagarna på företagsplats följer arbetsplatsens tider med målet 8 timmars arbetsdag. Sammantaget kan detta innebära upp till 38 timmar i veckan vilket ska jämföras med de 22-26 timmar vilka på ett vanligt gymnasieprogram beräknas vara heltidsstudier.

Kontakter blir viktigare och viktigare för att göra sig gällande på arbetsmarknaden. Eleverna börjar dag 1 med att bygga på sitt kontaktnät. Om de lyckas göra detta i positiv bemärkelse så har de ett betydande kontaktnät vid utgången av år 3 vilket också är anledningen till att vi redan nu sett att många elever anlitas av sin bransch efter skolan (erfarenhet från IV-elever år 3 där 21 av 23 elever vid en rundfrågning hade anlitats i aktuell bransch). En tenderande nackdel är att eleven hoppar av sin utbildning i förtid till förmån för arbete och därmed inte avslutar sin gymnasieutbildning. Vi arbetar med detta på flera plan med samtal, vägledning och ett samarbete med lärlingsplatsen och/eller branschperson för att övertyga om vikten av genomgången gymnasieutbildning. Under kommande läsår har vi en betydligt större avgångskull, och då också på nationell nivå; vi vet alltså ännu inte om detta är en övergående och/eller bortarbetad tendens eller om det är en som gör sig mer gällande på individuell nivå.

Kontrollstationer

På skolan sker ett ständigt utvecklingsarbete för att färdigställa, förfina och vidareutveckla vår pedagogiska modell. Vi arbetar utifrån ett mångfaldsperspektiv där vi vill ha olika ingångar tydliggjorda; därför att dina åsikter och upplevelser som elev mycket värdefulla. För skolans del är därför det underlag som kommer fram genom gruppdiskussioner, enskilda möten, utvärderingar och elevråd otroligt värdefulla och vi ber dig att delta i så många av dessa tillfällen som möjligt.